Varvet runt

I vårt vanligtvis månatliga segment Varvet runt delar vi med oss av musiken som gått varmast hos oss på Klunga den senaste månaden. Perfekt att läsa igenom och plocka det som lockar just dig! Nu startar vi upp igen efter ledigheten med Varvet runt för hela den härliga sommaren. Den här gången bjuder vi på Klungas sommarlåtar 2023, med andra ord låtar som släppts under juni- september och som vi vill lyfta lite extra! 

Spellistan för Varvet runt med samlade låtar hittar du längst ner på sidan. Den här månadens lista innehåller musik från Snoh Aalegra, Griff, Sprain, Squid, och Jamila Woods, med flera. 

Frida:

Sommaren spenderades i Italien lyssnandes till framför allt gamla bangers blandat med italienska semester-tunes. Men några sommarlåtar från 2023 tar jag givetvis med mig. En härlig överraskning fick jag av Snoh Aalegras singel-trippel med “Be My Summer”, “Sweet Tea” och “Wait A Little Longer”. Blunda och ta in den mysiga sommarstämning som Snohs otroliga röst ger dig.  Även Jorja Smith slog till och släppte två singlar “GO, GO, GO” och “Falling or Flying”. Båda är en trevlig uppföljning till singlarna som släpptes tidigare i år. När du läser detta har även Jorja släppt ett rykande färskt album! Jamila Woods, ett annat R&B-geni, släppte “Tiny Garden” tillsammans med duendita. De bjuder på en riktigt soft sång och basgång. Vill du istället ha mer funk kan jag varmt rekommendera Terrace Martin feat James Fauntleroy och Elena Pinderhughes med “Too Late” som Erik tipsade mig om. Njut av flöjten i den! Sist men inte minst avslutades sommaren med Griff som släppte “Vertigo”, med denna lovar jag dig pop när den är som bäst! 

Jag skulle vilja avsluta med en liten framtidsspaning. Trots att den släpptes i augusti, så tror jag att “adore u” med Fred again.. och Obongjayar kommer sätta sin prägel på sommaren hos oss alla. Låt oss se!

Erik Widell:

Jag har försökt hålla mig uppdaterad kring diverse intressanta släpp under hela sommaren trots den lite mer tillbakalutade inställning till “arbete” som råder under semestern. En händelse som omöjligt kan ha undgått någon under denna tid är väl premiären av den historiskt marknadsförda Barbie-filmen. Jag har själv inte sett den men något jag har gjort är att lyssna på dess soundtrack och jag fastnade väldigt mycket för Charli XCX “Speed Drive” vars sångmelodi är kraftigt inspirerat av Toni Basil’s “Mickey” spelat över en sample av Robyns cover av “Cobrastyle”. 

I slutet av juni släppte Angelo De Augustine ett fint litet indie folk-album i form av “Toil and Trouble” och från det har jag frekvent lyssnat på den lugna “Blood Red Thorn”. I samma lugna veva lyssnade jag även på “I’m Always Here” av sign crushes motorist som kanske inte är den peppigaste låten från sommaren. Faktum är att det troligen är en av de mer deppiga låtar jag hört med den knappt hörbara sången till dova gitarrtoner med en text som muttrar ut desperation och hjälplöshet. 

För att dra upp tempot och stämningen lite så kan jag även rekommendera singlarna “Sweet Bonita” av Walter the Podcaster och “Eye On the Bat” av Palehound varav den sista har en enligt mig oemotståndlig akustisk gitarr-slinga. Jag har även lyssnat en del på två singlar av Jamila Woods, den ena är “Tiny Garden”, en superhärlig låt tillsammans med duendita som liknar förälskelse med att odla en trädgård där saker får ta tid och man inte gör något allt för dramatiskt, en av de finare metaforerna jag hört i sommar. Den andra singeln “Boomerang” drar dock upp tempot lite och ger verkligen de somriga och soliga vibes som man annars saknat i år kanske.

Big Boss Vette släppte en riktig banger i form av “Get It”. Det är rätt tydligt att jag inte är målgruppen men det är svårt att inte ryckas med av den självsäkra personligheten och det extremt funkiga old school-beatet. En annan personlig favorit i sommar som har fyllt mig med glädje varje gång jag lyssnat på den är Tiera Kennedys fantastiskt corny countrylåt “Jesus, My Mama, My Therapist”. Låten har ett ganska generiskt pop country-sound och sången är inte något utöver det normala men melodin är härlig och texten är något av det mest wholesome jag hört i genren. En sorts kombination av kärlekslåt och hyllningstal till de trygga punkterna man har i livet när man bor i en liten stad och ryktet går. Efterfrågar mer sånt här i mitt flöde. 

När jag åkte bil upp till Norrtälje för ett bröllop lyssnade jag på Peter McPolands nya album “Piggy” som var en häftig upplevelse och kanske är en av favoriterna i år. Framförallt fastnade jag för låtarna “Ceiling Fan/Piggy” och “Dog”. Stark rekommendation för den som vill höra distad, lo-fi och stundtals aggressiv sad boy indie-rock. 

Apropå sad boys så släppte Sufjan Stevens en väldigt vacker singel i form av “So You Are Tired”. Ett väldigt lovande smakprov inför hans nya album “Javelin”. Jag hoppas verkligen att han överkommer sin plötsliga kamp mot hälsan. 

Slutligen vill jag även ge en shout-out till rockbandet Geese som släppte ett väldigt bra album i form av “3D Country” men den låt jag faktiskt lyssnat på mest är den singeln som de relativt nyligen släppte efteråt vid namn “Jesse”. Jag bara älskar Cameron Winters animerade och passionerade sångstil.

Oscar:

Vissa dagar kan kännas dystra och jag tycker det är behagligt att låta det skölja över en ibland. Att lyssna på “Reiterations” av Sprain är som att hoppa in i ett fat av vantablack. Ren modfälld ångest i musikform. Om man är som jag och får en viss sorts katarsis av att dyka in i kaoset som är ens tankar på en dyster dag, så finns det få sånger som sätter atmosfären bättre. 

Om “Reiterations” är personifikationen av en mardröm så är “Steamroller” från Feeble Little Horse det motsatta. Poppiga hooks och melodier sköljs ut med stora mängder fuzz och avlägsna vocals för att skapa en drömliknande känsla. Det påminner om ett mer noisy och poppigt My Bloody Valentine.

De långa sommardagarna brukar leda mig till en höjd motivation för att motionera. Sedan “O Monolith” släpptes i juni har albumet följt mig genom många löpturer. Jag var ett fan av Squids första platta “Bright Green Field”, men med uppföljaren har de cementerat sin unika sound. Framförallt “The Blades” har borrat sig in i min hjärna (på ett bra sätt). Jag fick även chansen att se dom live och hela gänget är fantastiska musikanter. I synnerhet trummis och sångare Ollie Judge har en så kraftfull och rolig aura omkring sig att jag rekommenderar er att se dem om ni får chansen.

På tal om konserter, så fick jag denna sommaren äntligen stryka en grej från min bucket list och se en Aphex Twin-spelning. Lite senare i året välsignades vi även med ett nytt släpp från IDM-gudfadern för första gången på 5 år. Med “Blackbox life recorder 21 f” fortsätter Aphex Twin att visa sin otroliga talang för att skapa komplexa och trollbindande rytmer.

Jag vill avsluta min sommarlista med DLC-packen som JPEGMAFIA och Danny Brown kom ut med ett par månader efter releasen av deras kollaborativa album “Scaring the hoes”. Att komma ut med lite extra cuts och döpa det efter den kontroversiella men utbrett använda praktiken av Downloadable Content från TV-spelsindustrin passar deras vibe perfekt. En stor skillnad är dock att den här är gratis. Vilket betyder att det bara är mer “Scaring the Hoes” utan downside. Så om du gillade albumet så checka DLCn. “Hermanos” var min favorit.

Om “Reiterations” är personifikationen av en mardröm så är “Steamroller” från Feeble Little Horse det motsatta. Poppiga hooks och melodier sköljs ut med stora mängder fuzz och avlägsna vocals för att skapa en drömliknande känsla. Det påminner om ett mer noisy och poppigt My Bloody Valentine.

De långa sommardagarna brukar leda mig till en höjd motivation för att motionera. Sedan “O Monolith” släpptes i juni har albumet följt mig genom många löpturer. Jag var ett fan av Squids första platta “Bright Green Field”, men med uppföljaren har de cementerat sin unika sound. Framförallt “The Blades” har borrat sig in i min hjärna (på ett bra sätt). Jag fick även chansen att se dom live och hela gänget är fantastiska musikanter. I synnerhet trummis och sångare Ollie Judge har en så kraftfull och rolig aura omkring sig att jag rekommenderar er att se dem om ni får chansen.

På tal om konserter, så fick jag denna sommaren äntligen stryka en grej från min bucket list och se en Aphex Twin-spelning. Lite senare i året välsignades vi även med ett nytt släpp från IDM-gudfadern för första gången på 5 år. Med “Blackbox life recorder 21 f” fortsätter Aphex Twin att visa sin otroliga talang för att skapa komplexa och trollbindande rytmer.

Jag vill avsluta min sommarlista med DLC-packen som JPEGMAFIA och Danny Brown kom ut med ett par månader efter releasen av deras kollaborativa album “Scaring the hoes”. Att komma ut med lite extra cuts och döpa det efter den kontroversiella men utbrett använda praktiken av Downloadable Content från TV-spelsindustrin passar deras vibe perfekt. En stor skillnad är dock att den här är gratis. Vilket betyder att det bara är mer “Scaring the Hoes” utan downside. Så om du gillade albumet så checka DLCn. “Hermanos” var min favorit.

Vi säger tack till Juni och vill i vårt månatliga segment Varvet runt dela med oss av musiken som gått varmast hos oss på Klunga den senaste månaden, både nya och gamla favoriter. Perfekt att läsa igenom och plocka det som lockar just dig!

Spellistan för Varvet runt med samlade låtar hittar du längst ner på sidan. Den här månadens lista innehåller musik från Pale Jay, In Flames, The Smile, Spiritbox, och Sarah Kinsley, med flera.

Erik Widell:

Nu är sommaren här på riktigt och det har märkts lite grann på mitt lyssnande. Jag upptäckte Pale Jay som har en ganska stabil samling somriga låtar och den som spelats mest är “Under The Magnolia Tree”. En väldigt lättsmält psykedelisk soul-låt. Sen har jag tydligen även lyssnat en del på “Here Comes The Sun” som är en låt av ett band som kallas för The Beatles. En liten hidden gem om ni frågar mig.

Jag minns även tillbaka till förra sommaren då Viagra Boys släppte sin dunderplatta “Cave World” och när albumet nu har firat sin 1-årsdag så har låten “Troglodyte” spelats om och om igen under min pendling till jobbet. Även den nysläppta låten “Bending Hectic” av The Smile har spelats flitigt, särskilt de dagar som varit lite gråare. Jag skulle inte bli förvånad om den hamnade i min topp 5 lista över favoriterna från detta året. Även The Hives har fått min uppmärksamhet med den ösiga “Countdown to Shutdown” och jag ser väldigt mycket fram emot det kommande albumet.

Det experimentella rockbandet Swans släppte nytt album i juni vilket bidrog till att jag återbesökte “A Little God in My Hands” som både är väldigt kraftfull och låter barnsligt ondskefull. Apropå barnsligt så har låten “Bananas and Blow” av Ween också spelats en del. En låt fylld av steel drums så här kan vi återkoppla till sommaren igen. 

Gabriels släppte en riktig gospel-banger i form av “Glory” under juni månad och Sarah Kinsley släppte sin fantastiska EP “Ascension” som innehöll låtarna “Black Horse” och “Lovegod” som ger vibbar av Kate Bush, Mitski och Lana Del Rey all at once. 

Elin Olsson:

Junis lyssnande har varit speglat av att det varit semester för min del, vilket inkluderade en resa till Oslo och Tons of Rock. Där hade jag äran att inte bara se In Flames live (längst fram), men även äntligen se Spiritbox, som drog upp Sam Carter från Architects och gjorde ett helt fantastisk framträdande av ”Yellowjacket”. 

Streamingmässigt så har jag återigen lyssnat en hel del på Bad Omens och längtar tills jag ser dem igen i Februari. Jag är också nyfiken på Maisie Peters ”The Good Witch” men där väntar jag på min fysiska kopia från Banquet Records innan jag lyssnar på albumet. Niall Horan har också släppt sitt tredje album, ”The Show” och det är precis vad man kan förvänta sig av honom, ett mysigt pop och pop-rock album perfekt för sommaren. 

Jag vill även droppa en liten hyllning till Rick Astley och Blossoms som på Glastonbury körde en full The Smiths hyllningskonsert som blivit tokhyllat i media, och jag kan bara hålla med. En otrolig oväntad kombo som gick hem i hjärtat.

Vi säger tack till maj och vill i vårt månatliga segment Varvet runt dela med oss av musiken som gått varmast hos oss på Klunga den senaste månaden, både nya och gamla favoriter. Perfekt att läsa igenom och plocka det som lockar just dig!

Spellistan för Varvet runt med samlade låtar hittar du längst ner på sidan. Den här månadens lista innehåller musik från Jessie Ware, Bar Italia, Taylor Swift, Water From Your Eyes, och The Smiths, med flera.

Hampus Hansson:

Smått kaosig månad lyssningsmässigt! Det finns ett fåtal grejer som sticker ut i min statistik; låtmässigt är det The Hives nysläppta och olagligt catchiga singel ”Bogus Operandi”, och artist-/albummässigt är det Bar Italias nya album Tracey Denim som spelats frekvent. Annat nysläppt som fått sig ett snurr är album från Water From Your Eyes, Clark, SBTRKT, Kassa Overall, Overmono, Incendiary, Mandy, Indiana, LA Priest, Panchiko, Arlo Parks, Jam City, Fricky, och EP:s från Blawan, quickly, quickly, Raghd och Beach House. Jag är superimponerad av Water From Your Eyes släpp, så jag hoppas få spendera mer tid med det i juni. Nya singelsläpp som imponerat är ”Drag [Crashed]” av Mandy, Indiana, ”Lawnmower” av Bent Knee, och ”Francesca” av Hozier, och jag har även lyssnat mycket på aprilsläppen ”Heartbeat” av yunè pinku och ”Dust Bunny” av Crumb.

När det kommer till ”äldre” släpp så har jag haft glädjen att få dra igenom fyra gamla favoriter; Geogaddi av Boards of Canada, You Forgot It in People av Broken Social Scene, In Colour av Jamie xx och förra årets Blue Rev av Alvvays. Den 27 juni får jag återigen uppleva Depeche Modes magi live i Köpenhamn, min fortsatta lyssning på Memento Mori släppt i mars får indikera att jag är högst förväntansfull.

Elin Olsson:

Maj månad har blivit väldigt färgad av Eurovision, vilket kanske inte är en stor överraskning. Vår Klunga-vinnare var ingen favorit i Europa, men den har fortsatt gå på repeat i mina lurar. Lewis Capaldi har även släppt sin uppföljare, som inte riktigt nått upp till debuten men det finns fina toppar. På mina dagliga kvällspromenader har Taylor Swifts “Bejeweled”, Olivia Rodrigos “Good 4 U” och The Smiths “Cemetry Gates” spelats om och om igen, en bred mix som vanligt! 

Konsertmässigt har det varit lugnt i maj och jag väntar med spänning till juni och Tons of Rock i Oslo. Sen lyckades jag få presale till Niall Horans show i Köpenhamn – ska bli oerhört roligt!

Erik Widell:

Början av maj månad präglades i hög grad av Eurovision för min del, särskilt med hänsyn till Klungas intensiva Eurovision-vecka. Från årets tävling hittade jag mina favoriter i Australiens bidrag, “Promise” av Voyager som var ett charmigt och upplyftande stycke progressiv metal samt i Finlands fantastiskt underhållande och catchy “Cha Cha Cha” av Käärijä. Min personliga känsla när Sverige vann kan endast beskrivas som ett hårt slag i magen. Jag vet i alla fall vad som kommer att spelas på mina hemmafester framöver. Jag har även lyssnat rätt mycket på det vinnande bidraget från 2022, “Stefania” av Kalush Orchestra.

Av det som har släppts nytt så har jag lyssnat mycket på Genesis Owusus charmigt excentriska “Leaving the Light”, Remi Wolfs härliga låt “Prescription” och den svenska gruppen MORs superdänga “Junk in the Trunk”. Den sistnämnda är en artist jag upptäckte denna månaden och som jag verkligen ser fram emot att höra mer från. Jag måste även nämna den fantastiskt ösiga låten “Liked U Better” av Jeff Rosenstock som väldigt snabbt blivit en av de mer spelade låtarna under månaden och kommer förbli det långt in på sommaren tror jag.

Jag har även lyssnat en hel del på den underbara Jessie Ware och hennes fantastiska album That! Feels Good!. Den låt som spelats tillräckligt mycket för att lämna spår i mina trumhinnor, utöver singlarna, från plattan är nog “Freak Me Now”.

Eftersom vi nu även inleder den positiva sommarperioden på riktigt har jag lyssnat mycket på Kero Kero Bonitos bedårande album Bonito Generation och främst låtarna “Fish Bowl” och “Picture This” vars texter och melodi får mig att glömma alla problem jag har här i världen och lämnar ett outplånligt leende på mina läppar.

Vi säger tack till april och vill i vårt månatliga segment Varvet runt dela med oss av musiken som gått varmast hos oss på Klunga den senaste månaden, både nya och gamla favoriter. Perfekt att läsa igenom och plocka det som lockar just dig!

Spellistan för Varvet runt med samlade låtar hittar du längst ner på sidan. Den här månadens lista innehåller musik från Mura Masa, Dance Gavin Dance, Kacey Musgraves, KAYTRAMINÉ, och The Blessed Madonna, med flera.

Erik Widell:

April har varit blandat och gett (som de flesta månader för min del) men en genre som jag lyssnat lite mer på under månaden är drömpop med både ny och klassisk representation. När det kommer till det nya så handlar det om Daughter och den tredje singeln från deras nysläppta album Stereo Mind Game som heter “Swim Back”. En imponerande insats från bandet med svepande täcken av ljud som får en att transporteras bort. Jag vet inte vart men nånstans i alla fall. När det kommer till det gamla så har jag gått tillbaka till urkällan och lyssnat på låten “Heaven or Las Vegas” av Cocteau Twins. Lagren av gitarr samt sången som nästan fungerar som ett eget instrumentalt lager skapar en mycket drömlik upplevelse.

Mura Masa släppte, enligt mig, en härlig dänga i låten “Whenever I Want” som gick på repeat hos mig ett tag. Ibland är det tacksamt med en låt som uppmuntrar en att inte riktigt bry sig om någonting. En till festlig låt som jag spelat en del är Familjens nya låt “Vägrar gå hem”. Kanske är det på grund av att jag vill reppa Hässleholm lite men jag tycker genuint om den visslande slingan som endast kan liknas med en gnisslig kundvagn. Jag måste också nämna Jessie Wares senaste singel “Begin Again” eftersom det är ett sånt mästerverk och min längtan till det nya albumet That! Feels Good!, som har släppts när detta publiceras, blev olidlig när jag hörde denna samba-disco-dänga.

I slutet av månaden har det även blivit lite country i form av “Lonely Weekend” av Kacey Musgraves vars ljudpalett får mig att längta till sommaren. För att balansera ut sommaroptimismen har jag även lyssnat en del på “All My Happiness Is Gone” av David Bermans countryprojekt Purple Mountains. En låt och ett album som skär i hjärtat när man tar hänsyn till den skickliga lyrikerns tragiska bortgång bara en månad efter att det självtitulerade albumet släpptes.

Elin Olsson:

Aprils höjdpunkt har definitivt varit att jag fick se mitt favoritband MCC [Magna Carta Cartel] för 8, 9 och 10:onde gången. Det är fem år sedan senaste turnén men det kändes som det var igår när jag stod där längst fram vid scenen igen skrikande och gråtandes till “Sleepy Eye June”. Streamingmässigt har jag snöat in mig på Dance Gavin Dance album Jackpot Juicer. Jag har alltid avskytt Tilian Pearsons unika ljusa falsettliknande röst men nu i april klickade det äntligen efter över 2 år av försök. “Synergy” med Rob Damiani från Don Broco, “For The Jeers” och “Ember” är favoriterna. Det har fortsatt lite på hårda spåret med In Flames eftersom jag äntligen ska se dem live för första gången, så taggad! Har även spenderat mycket tid på YouTube och förtrollat mig i Will Ramos helt otroliga röst. Hur de ljuden kan komma från en människa är bortom mig… men grymt är det.

Frida Helander:

Den här månaden vill jag dela med mig av sommar-feels och dansbangers! Börjar med den intressanta duon KAYTRANADA och Aminé som slagit ihop sig och bildat KAYTRAMINÉ. I början av april släppte de “4EVA” tillsammans med Pharrell Williams. Dansstämning får du även av “Shades of Love” med The Blessed Madonna tillsammans The Joy, lite mer afrobeat i “2:30” med Asake och franskt groove med Duckwrth och Syd i “Ce Soir” från EP:n Chrome Bull, som jag rekommenderar till nästa balkonghäng! Syd hör du även i den lite mer avslappnade stämningen med Free Nationals i “Shibuya”. Sist men inte minst har faktiskt Childish Gambinos projekt 3.15.20 från tre år tillbaka med framför allt “Time” med Ariana Grande har gått varm hos mig.

The Blessed Madonna får du dessutom se på Way Out West i år och Asake finns på Rosendal Garden Party.

Hampus Hansson:

Låtmässigt är det inte mycket som förändrats sedan tidigare Varvet runt-instanser. Tidigare favoriter från året är i majoritetsställning i lyssningstopplistan, men det finns ett par nya tillskott i ”Coup” av Frost Children (en dansig hyperpopdänga som jag lyssnat på överlägset mest denna månad), ”Enjoy Your Life” av Romy från The xx, ”L.F.O.” av SBTRKT tillsammans med Sampha och George Riley, och slutligen ”Toast” av Blawan. Sistnämnda, som jag lyssnat på innan, gjorde sig påmind i absolut rätt läge eftersom en setlist för en DJ-spelning under Valborg i Lund behövde planeras för min del – därav fick Blawans technodänga ”Careless” både lyssningskärlek och inkludering i setlisten. När det gäller de tidigare favoriterna är det ”Home” av Two Shell (såklart, igen), ”Real Spring” av Skrillex och Bladee, ”Fantasy” av M83, ”Ghosts Again” av Depeche Mode, och två favoriter från jonatan leandoer96s (aka Yung Lean) album: ”Rivers of Another Town” och ”Blue Light”.

En hel del nya aprilalbum har även lyssnats igenom (släpp från 31 mars får inkluderas här). Vi har tidigare nämnda Frost Children som levererade ett nice popalbum, men även intressanta släpp från James Holden, Wednesday, Lael Neale, Magdalena Bay, Daughter, Rae Sremmurd, och bonusspåren från Tyler, the Creators expanderade version av sitt senaste album. Gamla favoriter från året i Depeche Mode och Kate Davis fick varsin lyssning, och även recensionspreppande lyssningar i Kali Uchis och 100 gecs.

Ännu en månad har gått och vi vill i vårt månatliga segment Varvet runt dela med oss av musiken som gått varmast hos oss på Klunga den senaste månaden, både nya och gamla favoriter. Perfekt att läsa igenom och plocka det som lockar just dig!

Spellistan för Varvet runt med samlade låtar hittar du längst ner på sidan. Den här månadens lista innehåller musik från Yves Tumor, Kali Uchis, Lana Del Rey, Unknown Mortal Orchestra, och Driveways, med flera.

Erik Widell:

Under mars månad har jag haft nöjet av att gå igenom A Tribe Called Quest diskografi där jag alltid återkommer till den funkiga låten “What?”. Jag har även fått hem en del vinyler, bland annat Dead Kennedys Fresh Fruit for Rotting Vegetables där låten “Holiday in Cambodia” skränats ut från högtalaren flertalet gånger. Även Fatboy Slims album You’ve Come a Long Way Baby har adderats till samlingen där jag kanske lyssnat lite extra på “Gangster Trippin”. Nu när våren är här och solen ibland visar sig har jag även återbesökt det perfekta vårbandet Belle and Sebastian och hittat en ny tillfällig favorit hos dem i “Sleep the Clock Around”.

Några nya marssläpp som jag lyssnat lite extra på är Arvid Neros smått melankoliska låt “Galler” och Paris Palomas ganska effektfulla låt om att vara fast i ett minst sagt krävande förhållande, “Labour”. Även Lana Del Reys nya album Did you know that there’s a tunnel under Ocean Blvd innehöll en del lyssningsbart material. Framförallt har jag återvänt väldigt mycket till hennes fantastiska kollaboration med SYML på låten “Paris, Texas”.

Jag vill avsluta med att lyfta upp den låt som jag definitivt spelat mest denna månaden vilket är den underbara psykedeliska rocklåten “I Don’t Want It” av det experimentella rockbandet Ween. Låten är perfekt för den som precis gått igenom en separation eller ett break-up och samtidigt känner lite för Pink Floyd.

Frida Helander:

Månaden har fyllts av R&B-lyssnande och släpp från 2022. Ari Lennox och Shygirl släppte båda mycket trevliga plattor under hösten. Men framför allt är det kanske Shygirl och Tinashes singel “Heaven” som spelats. Jag har även upptäckt några nya artister. Bland annat Alex Vaughn som gjorde en klockren remix av “Demon Time” tillsammans med Ari Lennox! Förutom Alex har jag även upptäckt Destin Conrad, Nia Archives och Maeta. Alla någon form av R&B och vissa med mer elektroniskt sound än andra. Destin Conrad har jag faktiskt sett live som förband till Kehlani i november, men insåg inte det först och det är inget jag följt upp så därför hamnar det ändå i kategorin av “nya”. Kali Uchis album Red Moon In Venus har passat väl in i min R&B-overtake. 

Något som är mer indierock fick jag när jag var på konsert med Kalifornien-baserade Half Alive. Som för övrigt bjöd på ett riktigt konstnärligt framträdande! I slutet av mars släppte 6LACK ett trevligt album för den som känner för att lyssna på soft hiphop. Även en del bangers finns på Yves Tumor senaste platta. Men om det är något du inte vill missa är det Tyler, The Creators släpp, så sent som 31 mars kom uppföljaren till albumet från 2021:s Call Me If You Get Lost. Med tillägget The Estate Sale får vi åtta nya låtar, där jag än så länge mest kan slå ett slag för “Dogtooth”! 

Melanie Manalo:

Mars svepte förbi i full fart men bjöd tacksamt nog på en hel del vårkänslor och många fina släpp! Det blev speciellt en hel del lyssnande på Yves Tumors och slowthais senaste album – två riktigt fina verk med många top tier-låtar, exempelvis “Lovely Sewer” med Yves Tumor och “HAPPY” med slowthai, som gått varmt hos mig. Har som vanligt också lyssnat på en hel del gammalt, men det har oftast slutat med att jag kört Future Islands och Glass Animals diskografier på repeat. GIVETVIS har “Tattoo” med Loreen också gått om och om (det är en spikad vinst i Eurovision!!!).

Elin Olsson:

Månaden började med att jag försökte “ta tillbaka” en låt som jag inte kunnat lyssna på sedan en lång tid tillbaka. Driveways “Skeptic” har äntligen börjat kännas okej att lyssna på igen. Den tar mig tillbaka till ett flyg mitt i Atlanten, gråtandes, panikslagen över ett hejdå jag inte ville säga, men nu är låten äntligen min igen. Min Spotify-repeat har annars sett exakt likadan som den gjorde i februari. Bad Omens “Kingdom of Cards” har toppat den i flera månader nu, följt av Marillions “Blind Curve: Vocal Under a Bloodlight / Passing Strangers / Mylo / Perimeter Walk / Threshold”. Miley Cyrus Endless Summer Vacation, har även väldigt positivt överraskat mig, trots att jag älskade stilen på förra skivan. Månadens bubblare har varit Snows “Informer”, en helt otrolig låt med en lika otrolig berättelse, kan även ge en liten shoutout till Jim Carreys klockrena parodi “Imposter”.

Linus Hellgren:

Mars har i princip haft samma tema som februari, blandat vårhopp med vinterdepp. Denna månad lyckades jag dock klämma in två tokbra konserter: Dry Cleaning på Debaser och The Exorcist GBG på Hus 7. Båda var bra men Dry Cleaning var helt fantastiskt. I övrigt har ny musik blandats med gammal och det har funnits plats för både Jonathan Richmans I, Jonathan och Yves Tumors senaste album (med lite väl lång titel). På temat vårhopp får SASAMI räknas in, härlig indierock som har förgyllt mina dagar. På temat vinterdepp klämmer vi in Sunn O))) och speciellt deras samarbete med Scott Walker. Swans har även fått finnas med i den kategorin och de fick för mig en renässans med singeln “Paradise is Mine”. Sist men inte minst så har såklart Telephone Melts senaste singel gått varm, läs vår artikel om den!

Hampus Hansson:

Återigen kantas min månadsrapport av arbetet som görs här på Klunga, med överlägsna Unknown Mortal Orchestra och deras purfärska album V i toppen. Ett snäpp ner, men ändå en tydlig tvåa, finns Gorillaz och det senaste albumet Cracker Island. På dessa album finns det en del guldkorn värda att (återigen) lyftas: ”That Life”, ”The Beach”, ”Meshuggah”, och ”Layla” från förstnämnda, samt ”Cracker Island”, ”Silent Running”, ”Oil”, och ”New Gold” från sistnämnda. På recensionsspåret finns även kommande recensioner i Paramore, Kali Uchis, och RAYE representerade – varav en jag inte alls tolererar. Häng kvar i närheten för att se vilket, vetja! 

Låtmässigt finns det en hel del uppstickare, men klart populärast hos mig var nysläppet ”Barley” av Water From Your Eyes. Tätt därefter hittas en gammal låt, ”Assumptions” av Sam Gellaitry, som jag upptäckte genom en nysläppt Kaytranada-remix. Båda versioner är dunder, men originalet är en otrolig öronmask. Kärlek gavs även till Skrillex, som är aktuell med sina två album släppta i februari. ”Rumble” och ”Real Spring” är de låtar som stuckit ut, och dessutom har jag återvänt till hans fantastiska EP Bangarang från 2011 ett antal gånger. Andra nya fantastiska singlar som spelats flitigt är ”Rooftops” av Hatchie och Liam Benzvi, ”Nurse!” av Bar Italia, ”Don’t Lose Time” av Weval, samt ”Mike (Desert Island Duvet)” av Fred again.., The Streets, och Dermot Kennedy. Boards of Canada och Burial fick lite kärlek på grund av deras toppförmåga att göra ”jobbmusik”, med varsin lyssning på Geogaddi och EP:n Rival Dealer.

Slutligen kommer en kungörelse av mina nya albumlyssningar: Fever Ray, slowthai, 100 gecs, Debby Friday, och Black Country, New Road, samt EP:s från Yaya Bey, Slackin Beats och Kamohelo, samt Rosalía och Rauw Alejandro. ”Beso” från sistnämnda är en sann reggaetonbanger. De albumlyssningar som dock imponerat mest är Kate Davis (vars låtskriveri är ett så fantastiskt tillskott till min lyssningsbank för indierock att det blivit två lyssningar), Depeche Mode, och M83. Vill highlighta ”Before We Drown” och ”Ghosts Again” (igen, läs förra Varvet runt för en mer ingående anledning) av Depeche Mode, och disco/dreampop-crossovern ”Fantasy” av M83. Får avsluta med anekdoten att jag blivit Brynäsare (vid det absolut sämsta tillfället), och för att förgäves heja fram Brynäs i hockeykvalmatcherna (på plats, vid tre av fem tillfällen) laddades det upp med ”Brynäslåten” av Urkestern, något som kanske är alldeles för synligt i min lyssningshistorik och definitivt är alldeles för närvarande 24/7 i min skalle.

Februari är förbi och vi vill i vårt månatliga segment Varvet runt dela med oss av musiken som gått varmast hos oss på Klunga den senaste månaden, både nya och gamla favoriter. Perfekt att läsa igenom och plocka det som lockar just dig!

Spellistan för Varvet runt med samlade låtar hittar du längst ner på sidan. Den här månadens lista innehåller musik från Caroline Polachek, Yo La Tengo, U.S. Girls, See You Next Tuesday och Bring Me The Horizon, med flera.

Linus Hellgren:

I variationen mellan vårlängtan och total vinterdepp har musiken följt tongångarna, sprallig och glad jazz har blandats med mörk noiserock och sen gått vidare till glad indierock. I samklang med vädret så kan jag inte make my mind up! Några album som gått speciellt varma i mina hörlurar och i högtalarna där hemma är Joe Hendersons Inner Urge, Dinosaur Jr:s hela diskografi (i synnerhet Dinosaur), och lite mer noise i The Jesus Lizard. Umeåbandet Horseface har det även flitigt lyssnats på genom deras magnifika album Sanakirjan takana som gick mig helt obemärkt förbi under 2022 men som nu blossat upp som en favorit från föregående år. Yo La Tengos diskografi har även den lyssnats igenom ett antal gånger, speciellt det nysläppta This Stupid World som spinner glatt på skivspelaren här hemma. Så klart har även Pet Sounds med Beach Boys spelats en eller annan gång, hur ska man annars ta sig igenom vardagen?

Elin Olsson:

Februari fortsätter i samma spår som januari med mycket Bad Omens, speciellt tanke på vinylutgåvorna snart dyker upp i brevlådan. Av någon anledning har jag också varit helt fast på Gin Blossoms “Hey Jealousy” och Fuels “Shimmer”, båda alternativrockklassiker från 90-talet med liknande teman i låttexterna. Gotyes “Somebody That I Used to Know” har även hittat sig tillbaka till min playlist, en modern klassiker helt enkelt. När det gäller ny musik så är jag väldigt intresserad av See You Next Tuesdays nya album Distractions. Är den perfekta balansen mellan absolut huvudvärk och fascination. 30 minuter av konstant skrik som låter som ren ondhet. På den mindre extrema sidan så går Niall Horans “Heaven” på repeat, och är oerhört taggad för The Show som släpps i juni.

Melanie Manalo:

Februari för mig kändes som ett enda stort uppladd inför Amsterdam-resan som blev av mot slutet av månaden där det vankades konserter av bland andra Bring Me The Horizon, You Me At Six, Panic! At The Disco, Static Dress och A Day To Remember. Mitt lyssnande har därför blivit väldigt färgat av detta – med några inslag från andra pärlor. Min mest lyssnade låt under månaden var Mae Stephens ”If We Ever Broke Up” och jag misstänker att den kommer kvala sig in på min topplista för hela året. Ser fram emot all vårmusik som börjar dyka upp nu i mars!

Frida Helander:

Det är inte alltid jag totalt snöar in på specifika album, men det har jag verkligen gjort i februari. Jag har haft två album på repeat, och det är RAYEs My 21st Century Blues som är ett fullkomligt galet debutalbum från denna brittiska sångerska och låtskrivare. Måste säga att det verkligen lever upp till sitt namn! Det andra albumet är Caroline Polacheks Desire, I Want to Turn Into You. Jag känner mig så blessed av dessa album, tror skarpt de kommer följa mig genom det här året. Förutom dessa två guldklimpar blev jag positivt överraskad av U.S. Girls album Bless This Mess och med en del bangers att ta del av. Sist men inte minst kantades februari av några spår från 2022, Ari Lennox “Queen Space” med den vackraste av R&B-röster, Little Simz “Silhouette” (även andra bangers från NO THANK YOU) är otippat nog trevlig att träna till, och Rina Sawayamas “This Hell” för lite bossy country-vibes.

Hampus Hansson:

Vi börjar väl att få de mest förutsägbara lyssningarna ur vägen. Young Fathers är min överlägset mest lyssnade artist, deras album Heavy Heavy är också tydligt mest lyssnat på, trots att det inte är favoritalbumet jag hört denna månaden. Överlägsenheten i artiststatistiken har att göra med att jag inför vår recension djupdök i deras diskografi och lyssnade på samtliga av deras tidigare album. Dedikation! Som jag nog inte kommer hinna i fortsättningen… Övriga nya album som också har lyssnats på av recensionsskäl är Yo La Tengos This Stupid World, Avey Tares 7s och Caroline Polacheks Desire, I Want to Turn Into You. En låt som sticker ut är från det sistnämnda albumet; samarbetet med Grimes och Dido på “Fly to You”. Albumsläppet från The Go! Team blev precis så bra som jag hoppades på i förra Varvet runt, och Jonatan Leandoer96 (mer känd som Yung Lean) överraskade med ett djärvt och stundtals sofistikerat pop- och rockalbum. Tre låtar sticker ut; 2022-singeln “Blue Light” som lika gärna kunnat vara en Japanese Breakfast-ballad från hennes album Jubilee, “If I’m Born I Have to Live” som nästan går i en glamrockriktning, och framför allt “Rivers of Another Town” som för tankarna till enorma hits som “There is a Light That Never Goes Out” av The Smiths. Sistnämnda är min mest spelade låt i februari. Paramores album överraskade i sin kvalitet, med en höjdpunkt som heter “Running Out of Time”, och likaså levererade U.S. Girls på mina förväntningar, med tidigare släppta singeln “So Typically Now” och en låt som borde vinna pris för både dansvänlighet och låttextämne – “Tux (Your Body Fills Me, Boo)” – i spetsen. Den är skriven ur perspektivet av en kostym som hängt för länge i garderoben. Japp, det är otroligt. Andra bra lyssningar på nytt material inkluderar EP:s från M83 och Two Shell, samt album från Skrillex (Quest for Fire), Rian Treanor, Rozi Plain, Ladytron (för en andra gång), och Anna B Savage. Jag önskar särskilt få ge mer tid åt sistnämnda, ett mycket smakfullt och tilltalande konstpopverk. Någon som fick mer tid var Mac DeMarco som behövde researchas lite grann inför skrivandet av vår recension, en lyssning vardera på det nya albumet, samt Here Comes the Cowboy och This Old Dog, blev därför av. Eftersom Linus förvånat yttrade orden “har du inte hört Ray of Light?” vid ett snack om Caroline Polacheks nya album, så blev det även en lyssning av Madonnas kanske mest kritikerrosade projekt. Förutom att ett albumjubileum i några dagar gjorde mig djupt investerad i att hitta ett exakt släppdatum, så fick Refuseds The Shape of Punk to Come en lyssning i väntan på tillstånd att få läsa tidningars musikrecensioner från 1998 på mikrofilm i Lunds universitetsbiblioteks källare. Låtar från plattan har också agerat “strössel” mellan allt nylyssnande, till exempel vurpade jag ordentligt i skidbacken i Italien med “Worms of the Senses / Faculties of the Skull” i öronen. Kände mig som att jag var i spelet SSX, det var fantastiskt. Precis som i förra Varvet runt har Two Shells singlar från 2022, “Home” och “Pods”, också agerat strössel. Slutligen vill jag ge ett varmt ord till Depeche Modes nya singel “Ghosts Again”, som tvingade mig att försöka gömma att jag storgrät inne på ICA klockan 19:45 en fredagkväll. Det måste väl räcka för att bli nyfiken? Och det var nog det hela! Kan man säga att det här Klunga-projektet påverkar min lyssning i allra högsta grad?

Januari är förbi och vi vill i vårt månatliga segment Varvet runt dela med oss av musiken som gått varmast hos oss på Klunga den senaste månaden. Perfekt att läsa igenom och plocka det som lockar just dig!

Frida Helander:

Månaden toppas solklart av Q:s singelsläpp “Luv (I Know I Want This For Real)”. En otrolig banger som spelats på varje tillställning jag varit med på sen den släpptes! Jag spelar den på repeat i väntan på vårsolen. Q slog igenom stort med låten “Take Me Where Your Heart Is” 2021, och hans senaste musiksläpp tyder på att det kommer något ännu större detta år! Det albumet som fångat mitt intresse är R&B- och afrobeatartisten Aya Nakamuras album DNK, framför allt låten “Baby” som även släpptes som singel. En positiv överraskning var Lil Yachtys album Let’s Start Here och SG Lewis album AudioLust & HigherLove. Sist men inte minst har vi ytterligare fyra starka ‘månadens singlar’. Dessa är Yves Tumors “Echolalia”, Kim Petras “brrr”, Arlo Parks “Weightless”, och den franska DJ:n Folamours singel “Freedom”. Folamour ska dessutom spela på Berns i Stockholm den 25:e mars, ses där!

Melanie Manalo:

Januari kantades av mycket sjukdom från mitt håll och därmed mindre musiklyssnande än vanligt. Det blev mycket gammalt men även en del inflik av nya goa grejor! Tre nya starka singlar denna månad kom från Sleep Token – “Chokehold”, “The Summoning” och “Granite”. Helt otroliga. Andra solklara favoriter som spelades på repeat var “Tropic Morning News” av The National, “Silent Running” av Gorillaz och “Baby Said” av Måneskin. Gamla favoriter jag föll tillbaka på var Future Islands och även en del Wallows som spelades inför deras spelning på Store Vega (som jag tyvärr missade pga saknade hundvakt…).

Elin Olsson:

Januari fortsätter att vara präglad av Sharon van Ettens underbara We’ve Been Going About This All Wrong men även Bad Omens Finding God Before God Finds Me. Januaris bubblare hos mig har dock varit Charlie Puths självbetitlade album. En artist jag aldrig direkt brytt mig om, men han har lyckats göra ett helt underbart popalbum, catchigt, sorgligt och upplyftande. Plånboken var dock mindre nöjd med den svaga kronan med konsertbiljetter köpta till Ice Nine Kills, legendariska Sparks i Köpenhamn, men även MCC i Malmö!

Hampus Hansson:

Generellt sett går det att kategorisera min januarikonsumtion av musik i tre kategorier. Det finns även ett gäng utstickare som jag återkommer till sist i texten. Den första kategorin är album som spillde över från 2022, som var nödvändiga att friska upp minnet med inför årslistearbetet. Dessa två album är God Save the Animals av Alex G och Oxy Music av Alex Cameron, som jag skrev texterna för i albumårslistan. Mycket trevliga album båda två.

Den andra kategorin är högst relaterad, och täcker all ny musik som jag lyssnat på för eventuellt innehållsskapande här på Klunga. Utstickaren är Mac DeMarcos Five Easy Hot Dogs som jag recenserade. Andra nya album som jag betat av är Late Developers av Belle and Sebastian, Higher Lonely Power av Fireworks, Time’s Arrow av Ladytron, och slutligen Picturesque av MOLLY. Samtliga nämnda album i förra meningen föredrar jag över Mac DeMarcos album. Ironiskt, eller hur? När det kommer till singlar i denna kategori så hittar vi “Real Spring” av Skrillex och Bladee, “Evolution” av Braids, “Crossing Guard” av Model/Actriz, “Contact” av Kelela, “Kandy” av Fever Ray, samt “I Can’t Stand It!” av Algiers i samarbete med Samuel T. Herring och Jae Matthews. Om det även räknas med singlar från 2022 för att tagga till inför ett kommande februarisläpp, så kastar jag in två fantastiska låtar av The Go! Team – “Look Away, Look Away” och “Divebomb”.

Den sista kategorin berör ett projekt som numera är lagt på is, där jag skulle göra en DJ-mix varje vecka med endast låtar som släppts den veckan – även inkluderat samma vecka tidigare år. En period kunde vara 2 januari till 8 januari, och tanken var att kunna blanda fritt mellan 1983, 2023, 2004, och 1967 – och så vidare, och så vidare. Min mest lyssnade låt (på delad plats) blev därmed en låt som angavs vara släppt den 1 januari 2014, info som dock inte helt verkade stämma. Låten är “Lipstick” av inte helt oproblematiska Ariel Pink. En låt som dock hamnade på DJ-mixen är “La ritournelle” av Sébastien Tellier, ett symfoniskt pianotungt dansmusikopus från 2004. De massivt medryckande trummorna spelades dessutom in av afrobeatlegenden Tony Allen. Ett annat gammalt fynd var från norska Susanne Sundfør med låten “Delirious” från 2015. Även detta är symfoniskt och dansant, men med ännu mer moderna produktionsdrag – till exempel en kraftfull pulserande syntbas som doftar Robyns “Dancing on My Own”. Det finns även låtar från 2023 som kan ingå i både andra och sista kategorin; “Oceans Niagara” av M83, “Gemini” av The Go! Team, “Nothing Left to Lose” av Everything But the Girl, och ännu en Skrillex-låt i “Way Back” gjord tillsammans med PinkPantheress och Trippie Redd.

Slutligen hamnar vi på utstickarna. Jag fick dille när jag genom spellisteshuffling blev påmind om Disclosures och London Grammars gamla dänga “Help Me Lose My Mind”. Fantastisk blandning av house och indie, med både djupt imponerande sång och produktion. The New Abnormal, The Strokes senaste album, fick också ett kärt återseende efter min stora post-Roskilde-craze med dem förra året. Under en resa till Madeira över nyår vill jag minnas att en viss dansklassiker spelades någonstans, vilket fick mig att lyssna en del på “The Bomb! (These Sounds Fall Into My Mind)” av The Bucketheads. De som hittills nämnts är dock småplock i lyssningshistoriken i jämförelse med den sista akten jag ska nämna. Sen på bollen var jag, men när jag i december upptäckte den mystiska duon Two Shell och deras hyperpoppiga elektrodanssläpp från 2022 blev jag direkt hänförd. De låtar som pumpats allra hårdast är “Home”, och framför allt “Pods” – som är på delad högsta plats för månaden. Jag rekommenderar högst att ni även checkar in resten av deras material från 2022. Sätt EP:n Icons överst på din lyssningslista, nu! (och passa på att spana in purfärska EP:n Lil Spirits, while you’re at it!)